saved by NY
Idag hände det kanske mest osannolika, filmiska ögonblicket hittills i mitt liv. Hemkommen efter ett själsvidgande yogapass var jag på väg ut ur det glåmiga hisskenet på min våning. Fjärran all mindfulness hade min hand maniskt redan plockat upp nyckelknippan för att inte komma en sekund för sent till min lägenhet.
Då.
Precis när jag kliver över den till synes bottenlösa svarta klyftan mellan hiss och fast mark glider nyckelknippan ur min hand, på väg ned i helvetesgapet, men hindras på vägen av att min I<3NY-nyckelring fastnar kring sladden till hörlurarna som slarvigt hängde ut ur jackfickan. Just i det ögonblicket älskade jag min mentala hemstad lite mer än vanligt. Så tack, New York, för att du räddade om inte mitt liv så min nyckelknippa ikväll.